Du skåning, du skåning.

Kära läsare, och kära ni som inte är mina läsare men som jag gärna ser som kommande läsare, nu ska jag ta hårda tag i min blogg. Oooo, va jag ska skriva, jag ska skriva och skriva, jag ska skriva så ögonen blöder och hjärnan sipprar ut genom tårna!
Men ni måste bli flera.

Det finns bra skåningar och konstiga skåningar. Igårkväll fick jag byta några skrivna ord över nätet med Debbie, den fina. Det var längesen sist. Hon är en bra skåning.
En konstig skåning läste jag om idag, för tio minuter sedan ungefär. Alex Schulman (som inte är den konstiga skåningen som jag ska komma till), som jag vet är bekant för iallafall en trogen läsare här (gubben min), har skrivit ett blogginlägg där han jämför den skånska dialekten med att "kräkas en smula", länken finns hääär: http://blogg.aftonbladet.se/14002/perma/453519. Hah. Jag tyckte det va kul, men nu va det så att en kvinna hade blivit mycket upprörd över detta och anmält herr Schulman till JK. Hur det gick kan man läsa hääär: http://www.metro.se/se/article/tt/2007/08/23/skanedialekt/index.xml
Skåningar kan vara konstiga. Helt utan humor och självdistans och alltför stolta över myllan och glassen från Torekov..