Ibland är det gott att inte va Jesus.

Jag har börjat motionera. Jag går en rask promenad på förmiddagen varje dag.
Och idag åkte jag in och simmade, något som jag tänkt att jag skulle börja med länge.

Men det var en förvirrad väg till plurret.
Först hittade jag inte ingången.
När jag väl hittat en ingång, gick jag fram till tanten i receptionen, la' plånboken på disken och frågade barskt "Finns det studentrabatt?". Tanten gav mig en blick och sa sedan "Du är på rehab-simningen nu..", sen berättade hon vägen till den "riktiga" simhallen.
Detta var också svårt att hitta, jag gick in och ut genom glasdörrar. Medan jag gjorde detta funderade jag över...Finns det ingen studentrabatt för rehab-varelser? Varför förutsatte hon att jag inte skulle till rehab-simmet? ..och jag log åt världen.

Så kom jag till sist till den riktiga receptionen för riktiga.
Jag la' plånboken på disken och frågade barskt "Finns det studentrabatt?". Tjejen gav mig ingen blick och bad mig sedan visa upp mitt studentkort. 35 kronor blev det.
Sedan gav hon mig ett blått band. Som man skulle fästa runt armen eller annan valfri kroppsdel.
Jag dröjde kvar och tänkte snabbt för mig själv "Ska jag fråga henne, eller ska jag leta själv?..." Men så sa jag, på skånska: "Asså, jag hittar ingenstans här!"
Hon va snäll. Och hjälpte mig. Berättade om dörrar till höger och det lilla chipet i det blå armbandet. Jag log och tackade för hjälpen.
När jag skulle gå in genom dörrarna och använda chipet, fattade jag ingenting. Fick fråga mig fram.
Nåväl, jag kom in i damomklädningsrummet och kom på hur mycket jag hatar omklädningsrum.
Jag smyger i gångarna för att hitta ett ledigt skåp och försöker akta mig för att inte få en smäll i huvet av kvinnobröst och gäddhäng.
Alla tanter går nakna. Så är det bara. De går av och an. Nakna. De går fram till spegeln, de kammar sitt hår, de sätter sig och äter äpple på bänken. Nakna.
Jag hittar ett skåp och börjar ta av mig kläderna och känner mig lycklig över att jag förberett bikinin under. Så försöker jag leta mig ut ur omklädningsrummet. Men jag blir tvungen att fråga den minst nakna tanten i omklädningsrummet om var man går ut. Men hon va trevlig.
Jag går ut, och längtar efter att jag är i vattnet, så jag slipper gå och va rädd för att komma in på nån herravdelning.
Förvirringen när jag väl kommit ut i bassängområdet, ska jag inte berätta om.

MEN! Det var oerhört skönt att simma. Jag simmade 2 ½ längd. Och jag fick pausa hela tiden, medan gubben och tanten som simmade i samma "del" som jag, stressade mig.
Men jag försökte tänka: "Det här gör jag för mig själv. Jag kommer också bli så snabb som 70-åringarna sen."

Jag var helt slut i kroppen efteråt, och var tvungen att sätta mig på en uteservering, dricka Coca Cola och läsa om hamstrar.

...sjukt långt det här blev. Men rätt intressant va? Jag tyckte det va kul att skriva om det iallafall. Puss!