Den röda toaletten...igen.

Jag var på lunch idag, nere på Avenyn, på det café/den krog jag tror heter Muffins.
Det var inte så katastrofalt som förra lunchen, det var rentav en god smörgås och en god kopp kaffe, med underhållande läsning till: "Frankenstein".

När jag hade njutit såhär en stund, begav jag mig ner till toaletten en våning ner.
Jag öppnar dörren, och ryggar tillbaka så fort jag ser...
...rött kakel, gröna växter...jag har hamnat på min "drömtoalett" som jag besökte en gång under gymnasiet, vilken jag har ömt talat om innan på denhär bloggen, som blev idealtoaletten för mig!
Jag blev chockad. Dels för att jag hade funnit den igen, och inte hade en tanke på att den skulle finnas DÄR! Och dels, vilket är mycket sorgligt, att den inte alls var så som jag minns den. Den röda kakeln var inte alls sådär vackert djup röd, golvet var inte rött, soffan var grön och med en stor reva i mitten. Jag vågade knappt titta när jag skulle tvätta mina darriga händer, i rädsla för att vattenstrålen skulle ha en annan laserstråle än röd i sig. ...Och mycket riktigt, det hade den. En pissgul laserstråle, vill hellre kalla det lampa.

Det sorgliga är att jag är fullt klar över att jag befann mig på exakt den toalett som jag befann mig på vid min gymnasietid. Det finns inget hopp om att den toaletten skulle finnas någon annanstans.

Alltså har toaletten idealiserats till det extrema i min hjärna, och lett mig till detta förödande tillfälle. Gråt med mig.